Boken om hårkullorna från Våmhus
med
Bokförlaget Arena
I boken Hårresande - Våmhuskullornas hårsmycken & vandringar berättas historien om hårkullorna från Våmhus socken i Dalarna. Under 1800-talet begav det sig ut på arbetsvandringar runt hela norra Europa för att sälja smycken och flätor tillverkade av hår. På så vis kunde de hålla nöden från dörren där hemma.
På köpet gjorde de sig kända bland både ortsbefolkningar och diverse kungligheter och societetpersoner.
Foto, text och idé står jag för.
Formgivning: Knut Stahle
“På några decennier under 1800-talet lyckades våmhuskullorna att dra in mer kontanta inkomster till bygden än alla män förmådde genom jordbruket, skogsbruket, kolning, timmerflottning, korghantverk och herrarbeten.”
En resa tar sin början
Om det här visste jag absolut ingenting när jag hösten 2016 rotar runt i ett rum hos min far där det ryms åtminstone två och ett halvt dödsbo samt prylar från min barndom. Och där, mellan en ljusstake och en popcornmaskin, hittar jag en liten glasdosa med graverade blomrankor på ett silverlock.
I burken ligger hår. Jag pillar försiktigt på det. Med en blandning av obehag och förtjusning tar jag upp det och letar efter farsan. När vi tittar närmare, ser vi att håret är flätat till ett halsband med spänne av guld. Det har tillhört min farmor.
Jag vet inte vad de är som lockar mig mest där och då, det är lite obehagligt att hålla i något som vuxit på en släkting, men mest blir jag nyfiken.
Hur och varför har det här smycket kommit till? Jag googlar såklart. Strax öppnar sig dörren till Våmhus socken i Dalarna där kvinnorna blev berömda för sina skickligt utförda smycken och flätor av hår.
Kullorna begav sig till Ryssland i öst och England i väst för att sälja smycken. I St Peteresburg, Finland, Norge, England och Skottland fanns de ständigt personer från Våmhus. På vissa platser fanns det till och med Våmhuskvarter, exempelvis vid Bolsjoj Prospekt i S:t Petersburg, Marlsarlstradde och Schulenstrasse i Riga och på Hornsgatan i Stockholm.
Tekniken
Hårsmycken görs med ett slags knyppelteknik, till en del mönster används en pinne som man flätar runt och den avgör formen på arbetet.
Ur boken
Processen bakom bilderna
Jag har rest runt, fotograferat smycken och fört många samtal med nuvarande hårkullor och andra i bygden som bär på ovärderlig kunskap. Deras generositet har varit en bärande del i arbetet.
Smyckena jag fotograferat kommer både från kullornas privata samlingar och från Gammelgårdens arkiv. Fotograferingen skedde i min portabla studio, där jag hängde upp smyckena i fiskelinor för att få fram lättheten och rörelsen i dem. Att arbeta på det här sättet – nära personerna och samlingarna – gav en frihet jag aldrig hade fått om jag hade gått via museer som Zorn eller Nordiska, där liknande smycken också finns.
Föreläsningar & samarbeten
Vill du boka en föreläsning om boken, hantverkets betydelse eller arbetet bakom ett dokumentärt berättarprojekt? Jag föreläser för slöjdföreningar och på bibliotek.
Vill du boka mig som föreläsare eller prata bokprojekt, hör av dig!